EnglishisÍslenska

Member institutions

Search in


ThesisUniversity of Iceland>Hugvísindasvið>B.A. verkefni>

Please use this identifier to cite or link to this item: http://hdl.handle.net/1946/7127

Title
is

Moa Martinsson. En analys av Mor gifter sig

Published
May 2010
Abstract

Syftet med denna uppsats är att ge en helgjuten bild av den svenska författarinnan Moa Martinson som var verksam i svensk litteratur under förra hälften av 1900-talet samt analysera en av hennes romaner. Bland hennes romaner har jag valt att fokusera på den självbiografiska romanen Mor gifter sig från 1936.
I kapitel I redogör jag för Moa Martinsons liv, författarskap och politiska engagemang. Hennes liv är intressant eftersom det var i många avseenden mycket svårt men hennes sinnelag och orubbliga tro på ett rättfärdigt samhälle lyfte henne över alla svårigheter. Hon är ett exempel på en människas seger över sina omständigheter. Trots att hon föddes in i ett av samhällets lägsta skikt, fick begränsad skolgång och kände både svält och osäkerhet från tidig barndom blev hon en av Sveriges största och mest provocerande författare.
Moa Martinson var med i en våg av unga författare utan längre skolgång som steg in på den svenska litteraturscenen i början at 1900-talet. De har kallats proletärförfattarna och i kapitel II diskuterar jag detta fenomen eftersom jag anser att det hade en stor betydelse för Moa Martinson. Proletärförfattarna skrev gärna uppväxt - och utvecklingsromaner där en fattig pojke var i centrum och Moa Martinsons självbiografiska trilogi om Mia Stenmans uppväxt är det ända kvinnliga bidraget till denna genre. I kapitel 2.2 talar jag om primitivisternas kvinnosyn som förmodligen har eggat Moas längtan om att skriva om de kvinnor hon hade lärt känna och visa dem i all sin mångsidighet.
I Kapitel III fokuserar jag på den första boken i trilogin om Mia, Mor gifter sig, som fascinerar svenska läsare än idag med sitt starka persongalleri och levande skildringar av arbetarklassens villkor i Sverige vid förra sekelskiftet. I kapitel 3.1 anger jag romanens intrig och kapitel 3.2 behandlar språk och berättarteknik. Att ändra samhället var en av Moa Martinson drivkrafter när hon debuterade som författare. I kapitlet Motsättningen mellan kvinno-och mansvärld undersöker jag det samhälle som skildras i boken med fokus på motsättningen mellan kvinnovärld och mansvärld. Kvinnor är nästintill maktlösa. Hur påverkar detta skeva maktförhållande könens relation? Är det möjligt för kvinnor att bevara sin mänskliga värdighet trots fattigdom och maktlöshet?
Moa Martinson var länge förbisedd av litteraturforskare och fick inte mycket plats i svensk litteraturhistoria som faktiskt var flera kvinnliga författares lott långt frampå 1900-talet. Hennes romaner hade också ganska låg status eftersom hennes stil, teman och politiska övertygelse inte uppskattades av de samtida kritikerna men hon blev trots det mycket folkkär på 1940 och 50-talet. Hon var sedan relativt bortglömd för att därefter återupptäckas av kvinnorörelsen under 1970-talet. På 1980-talet blev hon föremål för en uppmärksammad doktorsavhandling av litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström, Moa Martinson, Skrift och drift i trettiotalet (1988). Denna avhandling samt Kerstin Engmans biografi Moa Martinson, Ordet och Kärleken, Biografi från 1990 kommer jag att använda mycket och hänvisa till i uppsatsen.

Issued Date
29/12/2010


Artifacts
Name[Sortable]Size[Sortable]Visibility[Sortable]Description[Sortable]Format
BAslo10052010.pdf608KBOpen Text Body PDF View/Open
BAsloFORSIDA.pdf59.3KBOpen Front Page PDF View/Open