Den svenska folksagan. En analys av uppkomst och genrer

Abstract

Jag kommer att begränsa den här undersökningen till att behandla de två undergenrer som i allmänhet förknippas med folksagan, nämligen undersagan och novellsagan. Deskiljer sig i huvudsak åt genom att novellsagans motiv är något mer realistiska än undersagans och inte i samma utsträckning sysslar med övernaturliga händelser ochföreteelser.I kapitel ett tar jag upp den svenska folksagan och redogör för dess historiska ochlitterära bakgrund i Europa. Jag ger exempel på olika genrer och jämför dem med deolika typer av isländska folksagor som finns nedtecknade. Kapitlet avslutas med enöversikt av islänningasagorna vilka skiljer sig väsentligt från folksagorna både i Sverige och på Island.Kapitel två handlar om svenska undersagor, som ibland anses som de ”egentliga”folksagorna. Jag redovisar deras bakgrund och gör några genreanalyser samt jämfördem med några isländska folksagor. I min analys visar jag på sagans stränga fokuseringpå en huvudperson och på hur intrigen följer en sträng schematisk ordning som utmärksbl. a av episodernas trefaldiga upprepning, händelsernas kronologiska följd samt saganslyckliga slut.De svenska novellsagorna behandlas i kapitel tre där jag genomför någraexempelanalyser, enligt samma kriterier som min analys i kapitel två av undersagan, ochlyfter fram några isländska versioner.I det fjärde och sista kapitlet ska jag försöka visa på några saker som har påverkatsagorna genom tiderna och jämföra några sagor från Island och Sverige.