Please use this identifier to cite or link to this item: https://hdl.handle.net/1946/3527
Jag kommer att begränsa den här undersökningen till att behandla de två undergenrer som i allmänhet förknippas med folksagan, nämligen undersagan och novellsagan. De
skiljer sig i huvudsak åt genom att novellsagans motiv är något mer realistiska än undersagans och inte i samma utsträckning sysslar med övernaturliga händelser och
företeelser.
I kapitel ett tar jag upp den svenska folksagan och redogör för dess historiska och
litterära bakgrund i Europa. Jag ger exempel på olika genrer och jämför dem med de
olika typer av isländska folksagor som finns nedtecknade. Kapitlet avslutas med en
översikt av islänningasagorna vilka skiljer sig väsentligt från folksagorna både i Sverige och på Island.
Kapitel två handlar om svenska undersagor, som ibland anses som de ”egentliga”
folksagorna. Jag redovisar deras bakgrund och gör några genreanalyser samt jämför
dem med några isländska folksagor. I min analys visar jag på sagans stränga fokusering
på en huvudperson och på hur intrigen följer en sträng schematisk ordning som utmärks
bl. a av episodernas trefaldiga upprepning, händelsernas kronologiska följd samt sagans
lyckliga slut.
De svenska novellsagorna behandlas i kapitel tre där jag genomför några
exempelanalyser, enligt samma kriterier som min analys i kapitel två av undersagan, och
lyfter fram några isländska versioner.
I det fjärde och sista kapitlet ska jag försöka visa på några saker som har påverkat
sagorna genom tiderna och jämföra några sagor från Island och Sverige.
Filename | Size | Visibility | Description | Format | |
---|---|---|---|---|---|
Hallfridur_Gudmundsdottir_Beck_fixed.pdf | 395.38 kB | Open | Heildartexti | View/Open |