Uppfrysning i skogplanteringar på Island - en litteraturstutie med problemskrivning och åtgärdsförslag

Abstract

In the beginning of the 19th century the woodlands in Iceland had degraded to high extent. The main causes were livestock grazing in conjunction with highly erodible volcanic soils and harsh climate combined with big need for fuel wood. The Icelandic reforestation efforts reached an all time high in 1990-2000 when the state started to give economic assistance to different forestry projects. At that time different species and proveniences of trees had been collected and tested at The Icelandic Forest Research, which started its activity 1967, to find an applicable material for forestry planting in Iceland. In the year 2001 planting projects had started in all parts of the country. The main objects of these projects were timber productionand/or soil protection depending on local conditions. As the planting work increased in the country, problems with seedling death due to frostheaving became more and more worrying. Several properties of Icelandic soils make them particularily prone to frost heaving. These properties together with climatic factors do that frost-heaving is a big problem in Icelandic forest plantations. When the different frostheaving factors interact all seedlings can be affected. Frost-heaving can go on for many yearsresulting in poor growth and or seedling death. Climatic factors and the properties of the soils are the main causes for the frost-heaving in Icelandic forestry plantings. Information about these two environmental factors can give an idea about where frost-heaving can be expected. By using different methods through theprocess from choosing planting material to the planting procedure itself, the risk for frostheaving can be reduced. In a series of field experiments in Iceland 1995-1998 different methods for reducing frostheaving were studied. Use of fertilizer and or of oat-seed of proper amount at the time of planting seemed to work well as methods in reducing the effects of frost-heaving.Methods for same purpose have also been studied in northern Sweden. In one experiment the planting point appeared to be a more interfering factor in reducing the effect of frost-heavingthan the factors planting time and planting depth. In another experiment the use of mulching and of patches of the size 0,1 m in diameter seemed also to work in reducing the effect offrost-heaving.

Erosionskänsliga jordar, kall klimat och omfattande betesdrift kombinerat med stort behov av brännved ledde till att Island vid 1900-talets början var i stort sett avskogat. Återbeskogningentog fart under 1990-talet när staten började ge stöd till olika planteringsprojekt. Statens skogars forskningsstation, som startade sin verksamhet 1967, hade vid det läget samlat in och testat ett stort antal trädslag och provenienser för att hitta användbart skogsodlingsmaterial för Island. År 2001 pågick planteringsprojekt i alla landsdelar. Syftet var såväl virkesproduktion som jordförbättring och erosionsskydd beroende på de lokala förutsättningarna. Efterhand som planteringarna ökade uppmärksammades också avgångsfaktorer som uppfrysning allt mer. Isländska jordar har vissa egenskaper som gör att de är ganska uppfrysningsbenägna. De egenskaperna tillsammans med klimatiska faktorer gör att uppfrysning är ett alvarligt problem i isländska skogsplanteringar. När de olika faktorerna som gynnar uppfrysning samverkar drabbas i stort sett alla plantor av uppfrysning. Uppfrysningen kan pågå under flera år i följd med dålig tillväxt och eller plantdöd som resultat. Det är först och främst klimatiska faktorer och jordarnas egenskaper som orsakar uppfrysning i isländska skogsplanteringar. Upplysningar om de två miljöfaktorerna kan ge en idé om var och när uppfrysning kan förväntas. Med hjälp av olika åtgärder, från val avföryngringsmaterial till planteringens utförande, kan risken för uppfrysning eventuellt minskas. I en serie halvpraktiska fältförsök på Island som utfördes 1995-1998 undersöktes olikamöjligheter att minska uppfrysningen. Gödsling i passande mängder vid plantering och sådd av havrefrö eller gräsfrö vid plantering visade sig kunna minska påverkan av uppfrysning. I norra Sverige undersöktes också olika metoder för samma ändamål. Där visade sigplanteringspunkt vara en mer avgörande faktor i att minska risken för uppfrysning än faktorerna planteringstidspunkt (vår/höst) och planteringsdjup. I ett annat fall visade sig markberedningsfläck med begränsad storlek och marktäckning kunna minska risken föruppfrysning.